Why do we always realize we've done something wrong, when it's already too late? Is it still possible to change, even if you've dig too deep into things you're not? Will the people around you accept your decisions when you want to change? And the most important thing; will they actually believe in you or will they just laugh, straight to your face?
Att faktist fundera över en sak. Att inse vad man gjort. Att inse att man gått för långt. Är det fortfarande möjligt att kunna förändras? Att bli något man förr aktat sig för. Att verkligen växa upp tillslut.
