Problem?

Jag fattar mig inte bara på vissa människor.

Dom tror att dom kan komma och vara kompisar med en då dom vill. Men så är det INTE. Man kan inte bara behandla andra människor som någo trasdockor, att man slänger dem överallt och drar dem med sig då man är ensam. Vissa "kompisar" som jag har är med mej då ingen annan är i närheten, men sen går dens "nya" kompisar förbi och då följer h*n med dem, och lämnar en ensam i sticket.
Förr var vi jättebra kompisar(okej, dehä e no rikti fjortistext, men de e sant)men nu finns det inget mellan oss. H*n tror att vi är kompisar ännu men vi är inte det, och vi kommer aldrig att bli det igen heller, vare sig h*n vill eller inte.För jag vet hur h*n blivit och h*n kommer att lämna mig igen.

Men ,somtur är, har jag kompisar som gillar mig för den jag är och vi har roligt tillsammans!Ni vet vem ni är, och jag skall bara säga en sak: Jag älskar er, och skulle aldrig kunna leva utan er! <333

Nåjaa, slut med fjortissnacket! ;)

Tjohoo tjohejj!