Jag sitter här och deppar i min ensamhet vid datorn.Så kom jag på och tänka hur det var som förr.Usch de va hemskt!Jag hatar det och skulle aldrig vilja gå tillbaka till det.Somtur är det över nu,och kommer troligen aldrig tillbaka. Så den depressionen som jag känner nu är mycket liten jämfört med den som jag hade då.
Men somtur har jag vänner som jag kan förtro mig åt, och de orkar lyssna på mina bekymmer!Tack för att jag har er, jag älskar er! <333
Puss och Kram, Anna
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar