söndag 30 augusti 2009

My life has changed, complitely.

Hej.
Okej, det börjar bli en tid sen jag skrev här senast, men nu just har det hänt massor i mitt liv, så har inte orkat eller haft lust att skriva.
Men okej, ni vill kanske veta vad som har hänt? (och nu, de som inte är intresserade, så kan stänga denna sida.)Var ska jag börja?Det har liksom hänt massor..

Okej, let's start.

Några dagar före skolan började ( jag har för mig att det var en måndag eller tisdag), var jag på kvällen påväg för att föra ut Lilli, som mamma stannade mig just utanför vår yttredörr och sa: "Nu har jag och pappa pratat, och bestämt att vi ska skilja oss."
Jag blev helt stum. Vad fan ska man svara på något sånt. Okej, jag vet att det fanns denhär risken och jag har själv sagt att det inte skulle förvåna mig om de skiljde sig. Men ändå kom det som en stor chock. Jag körde snabbt till stallet och genast jag kom in i Lillis box och kramade om hennes hals började började tårarna flöda och jag bara skakade.
Tillslut orkade jag inte stå mera, så jag satte mig på boxgolvet, helt utmattad och tom i huvudet. "Som tur" var klockan halv 11 på kvällen så ingen annan var i stallet.
Jag fortsatte bara att stirra in i det tomma intet och lät tårarna rinna. Plötsligt känner jag en varm luft blåsas i ansiktet, och Lilli knuffar vänligt på mitt ansikte och sedan börjar smånafsa mig vänligt i håret. Just under den sekunden förstod jag hur mycket hon verkligen betyder för mig. Hon är mitt allt, den bästa som nånsin funnits. Och jag vet att hon sviker mig aldrig, utan hon ger mig styrka och ork så att jag skall klara mig vid liv.
Efter att ha suttit länge i hennes box samlade jag krafter och förde ut henne.

Efter det har vissa dagar varit rena helvetet. Det blev speciellt tungt då jag fick höra att vi måste sälja huset. Alla var helt förkrossade,speciellt pappa. Det är verkligen skrämmande att se den som är stark och alltid har stöttat en själv, är nu så svag. Det är ju hans barndomshem, MITT barndomshem. Och snart är allt borta.

Nu har det gått typ 3 veckor?sen dethär. Jag börjar småningom inse sanningen och reparera mig själv. Men jobbigt är att allt kommer på samma gång; skolan,skillsmässan, stressen, ALLT.
Och nu är jag sjuk, FAEN. Hoppas det inte är svininfluensa..

Jaaja, sen har ju pappa också köpt sig ett hus. I Maxmo.. O.o
MEN, bra sak med det är att vi ska bygga stall dit, och då får jag egen häst. Eller typ 2 egentligen. ;)
Mamma har ännu inget nytt hus, eftersom hon får lån först då huset blir sålt.. Så vi ska börja ha visningar nu nästa vecka.Great.

Jaa, sen har jag ju 2 foderhästar nu; Suike och Lilli. Tänkte ge upp en av dem, men jag ändrade mig. Så jaa, ska börja träna Suike nu inför nästa tävlingssäsong. Får se hur det går..


Men nu ska jag gå och sova, eftersom att mitt huvud sprängs och jag ser orange prickar framför mig..

Guldhjärta till dem som har orkat läsa hela mitt inlägg! <3

Ha det bra!


puss&kram,

-A

4 kommentarer:

sandiiis sa...

du de e bra att du reagera så på kvällen fö de uderlättar faktist en hel del att få tänka ut fö sej själv! å kämpa på fö de blir bra sen på ett eller annat sätt! <333

Anna sa...

joo, vi får hoppas på det.

Annika Elisabeth sa...

anna, jag e helt säker på att allt bir bra igen. kämpa kämpa bara. :)

Anna sa...

jag ska försöka så gott jag kan!